Jeg sitter fra tidlig morgen til langt på kveld og lytter meg gjennom eldgamle 78-plater med Columbia Salongorkester og andre lignende ensembler. Det suser bra, platene snurrer kjempefort rundt, fiolinene skjelver rørende. Tenk å få oppleve å gå ut på restauranter og danse til salongorkestre... Men jeg gjør det nest beste: Jeg graver meg ned i arkivene, finner fram perlene, tørker støv av dem og lar dem få skinne. De blir tilgjengelige for publikum igjen. Verden får atter en gang høre de glemte minner.
De gjør en viktig jobb frøken (for anledningen) arkivar! Vi litt nedi gangen er stolte av Dem.
SvarSlettThank you! :)
SvarSlettDe är så vackra, skivorna. Härligt att du dammar av dem!
SvarSlettÅh, de fina etiketterna! Jag blir så nyfiken på vad som finns på dem, och nu gör ni det möjligt för oss att få höra det!
SvarSlett